Friday 18 June 2010

Fritidsresor + Turkiet = Skit

Ja, det känns ju lagom "najs" att börja klaga det första jag gör efter att jag kommit hem från en vecka i Turkiet; men Fritidsresor (som vi åkte med) var inte till belåtenhet.

Resan började på Sturup, med att flyget blev två timmar försenat - Detta är inte Fritidsresors fel, jag vet; jag nämner det för att det var ett irritationsmoment som bidrog till att man blev lättare irriterad även senare på resan.

När vi väl kommer ner till Alanya går vi omedelbums (efter en god natts sömn (vi kom till hotellet ca kl 02:00)) på ett informationsmöte hos fritidsresor. Vi har redan bokat en utflyckt från Sverige, till Kappadokien (Redan i december). Denna tvådagarstur är anledningen att vi valde att åka till just Turkiet, och den är placerad, måndag-tisdag. På informationsmötet får vi veta att de placerat utflykterna så att vi endast kan välja mellan tukiskt bad eller någon vinprovnings-grej som utflyckter utöver Kappadokien; alla andra resmål är placerade så att de antingen krockar med just Kappadokien eller hemresan. Detta gör mamma ganska irriterad hon är varken intresserad av vinprovning eller massage på ett Turkiskt bad. Hon "skäller" (för fram kritiken till) lite på ledarna på plats.

Ovanstående hade vi dock överseende med då vi hittade ett fristående "utflyckts-bolag" som hade en resa som verkade intressant; Det var den också; Vi gjorde en otroligt givande och intressant utflyckt till en by i bergen. Där träffade vi de gästvänliga invånarna. Kvinnorna i byn satt och bakade bröd på en slags vedeldad, upp-och-ned-vänd stekpanna. Genast började de bjuda oss.
'Turkish hospitality,' säger vår guide då min mor generat tackar och bugar.
'Gud vad hemskt vi tar deras mat' säger mor till mig samtidigt som hon räcker fram en näve skrammel mot kvinnorna som vänligt men bestämt avböjer.

Efter denna trevliga utflyckt njuter vi av en dags vila innan kappadokien-resan; Pappa pratar med en ledare från fritidsresor och frågar så att allt är redo med utflyckten. Hon frågar om pappa har biljetterna.
'Biljetterna,' säger pappa. 'Vi har inte fått några biljetter.'
'Jasså!' säger hon från fritidsresor. 'Vi får väl faxa dem till hotellet då.'
Pappa tackar.
Men inte då, inga biljetter kommer i faxen och pappa provar SMS-tjänsten som fritidsresor stoltserat om. 'Vi svarar på SMS:en innom en timme'
NOT... En timme går, inget svar ytterligare en halvtimme går innan pappa bestämmer sig för att ringa till fritidsresor.
'Jaja, vi skickar biljetterna på SMS,' säger de.
Och äntligen gör de det också! Med biljetterna, till sist går vi till sängs tidigt, vi skall vara utanför hotellet kl 05:30 och bussen kan vara upp till 30min sen. (Va fan är det för en tids angivelse mellan 05:30 - 06:00) jaja... upp Klockan 05:00 då.
Men bussen kommer inte! I två timmar, kanske mer sitter vi ute på en stenmur och väntar. Sedan ringer de till hotellet. 'Vi har ställt in resan; det blev för få resenärer,'

UTAN ATT SÄGA TILL OSS! Inte nog med att vi gick upp på tok för tidigt och att vi väntade i två timmar på en sten mur; VI GICK ÄVEN MISTE OM VÅ ENDA CHANS ATT KOMMA TILL KAPPADOKIEN! (Anledningen varför vi valde Turkiet!) Hade de bara varnat oss kvällen innan, de TVÅ gångerna vi pratade med dem om resan, hade vi kunnat åka med ett privat bolag precis som vi tidigare gjort. Detta blev nu omöjligt då alla bolag vi kunde hitta i Alanya (vi kollade i alla fall en 10 stycken), hade resor som krockade med hemresan! Min mor var jättebesviken och vi andra var nästan lika besvikna.

Då vi hämtat oss från detta kollade vi med privata bolag vad annat som erbjöds; (vi ville i alla fall göra något). Vi hittade en resa till Pamukale, där min Mor och pappa för visso redan varit, men som i alla fall kunde vara kul för mig och min bror. Det skulle även bli kul för mina föräldrar att återse Pamukale, det var nämligen 22 år sedan de hade varit där.

Vi beställer resan. Och upp tidigt igen; nu går bussen vid 03:40. Vilket blir försenat till 04:00 (såklart). Bussresan utlovades vara med engelsk guide och den skulle ta 4-5h. I stället får vi en rysk guide, vars engelska var sämre än min kusins (och han är 5) ( Sjunger "Manboy" oftare än Rix FM spelar den; DET VILL INTE SÄGA LITE)... Men Jaja Tillbaks till bussresan.
Istället för 4-5h tar det 11-12h! innan vi når pamukale. Detta för att försäljaren underdrivit, men även för att Rysk-helvetet till guide envisas med att stanna och titta i de mest konstiga affärer där inte en människa skulle få för sig att handla.
Vi förstår senare varför guiden gör alla dessa stopp; då en av oss ser hur en försäljare stoppar ner en sedelbunt i tantens handväska. Kärringen tar mutor!

När vi tillslut når Pamukale har vi för lite tid på oss att titta där inne och vi får stressa. Bussresan hem är ungefär lika rolig som bussresan dit; det vill säga 'C'est nul!'

När det tids nogg blir dags att åka hem från Tukiet, tror ni inte Air-conditioning-grejemojen praktiskt taget brinner upp! Och vi blir mer eller mindre kokta under den 2h långa bussresan till flygplatsen. Det skall dock tilläggas att guiden från fritidsresor Annelie Svensson, som var med på bussen, var en riktigt trevlig person och hon kompenserade med pengarna tillbaka och en varsin fri läsk. Hon bad även tusen gånger om ursäkt.

Ledaren vid namn Emilie var den vi pratade med innan Kappadokien resan och hon får verkligen tummen ner: Av detta drar jag slutsatsen att fritidsreser har väldigt olika personal; vissa är trevliga medans andra är minndre trevliga - I vilket fall som helst var denna resa inte vad vi förväntat oss och detta var till stor del på grund av Fritidresor. Så jag vill bara säga till fritids resor.

//OSS

No comments:

Post a Comment